fortunaaudentesiuvat

skandalös utekväll igår. chrippa utkastad från Dovas Sveavägen, bråk med några jävla fjortisar på Movitz bla bla. ja skandalöst. hollywood-skandalöst  typ. eh. nejmen random trevlig, rolig utekväll.


jag försöker lite frustrerad kommunicera med chrippa och/eller sebbe som varit på ölmässan som varit helt fulla, dumma (låtit mig och isa vänta i tusen år, för de kom aldrig därifrån) och OMÖJLIGA att kommunicera med.


hahaha NEJ asså han var inte ALLS full. och jenny slickar chrippa på kinden. sött. och seb är bara allmänt too c00l for sch00l i bakgrunden.


äh nåra jävligt snygga tjejer bara!


äh nåra jävligt snygga och trendiga byxor vi såg på Movitz bara!


vi fick celebert besök av Vodlex också, som såklart sitter bredvid sin favvis Jonas, och jag vet att Jonas är lite kinkig med bilder på bloggen och så, så han e hemlig. Vodlex har inget att säga till om, för han ser så rolig ut. Han blev inte insläppt på engelen för de sa att han var för full, men det var han nog inte. han låter bara alltid lite full när han pratar.


sen på donken träffade jag och isa en random jobbig kille som ville sitta bredvid oss fast det fanns massa platser, och han hade visst inte respekt för den personliga sfären heller!


isa posar ovetande om att den äckliga mannen hade annat i tankarna.

So you think you can dance- världens bästa program typ! Så himla fräna danser och dansare. Älskar Twitch och Kherington mest av alla och ni MÅSTE se det här när de dansar krump, jag menar Twitch är grym för det är hans grej, men kolla Kherington som inte ens dansar hiphop egentligen, det är fan galet coolt.

Jag vill på något sätt skriva om den boken här. Men det känns lite som att jag inte är förmögen till det, allt jag läst om den, i förordet och på internet är ganska avancerat, och jag måste nog säga att jag inte förstår boken till fullo (vad det nu innebär att förstå en bok..) Men jag vill ta till vara på vad jag läste i förordet och som visade sig stämma:

"Jag hade inte läst något av Stig Larsson tidigare, hade ingen aning om vem han var- men aldrig har en bok sugit sig fast så inom mig. Jag tänker omedelbart på Alien, på krabbmonstret som limmar sig fast över John Hurts rymdhjälm och kör ner fortplantingsorganen i halsen på honom. Jag kan inte påstå att jag någonsin tyckte om den. Man har många positiva upplevelser av sympatiska, stimulerande, livsöppnande romaner, romaner som man verkligen  upprättar en personlig, livslång kärlek till. Så var det inte med Nyår- tvärtom nästan. Det var en skitig, otäck, liksom rutten bok, och jag fruktade länge att en alien när som helst skulle tränga sig upp ur bröstkorgen på mig."
(Jan Arnald)

Det där är ungefär EXAKT min läsupplevelse också, det gick inte att lägga boken ifrån sig knappt, den var hypnotiskt intressant, men jag tyckte knappast om den och kommer dra mig länge för att läsa om den, vilket jag känner att jag borde och SKA göra någon gång. Ett snabbt handlingsreferat följer: Kenneth är 27 år gammal, lever med fru och två barn i en by utanför Wilhelmina när han råkar ut för en skidolycka, han hamnar i koma och när han efter en tid vaknar upp så kan han inte riktigt känna igen sig själv i sitt liv, han kan inte riktigt förstå eller försonas med de personen han en gång var. Han lämnar fru och barn med en lapp där det står att de kan betrakta honom som död och flyttar ner till Stockholm. I Stockholm driver han runt, skaffar ströjobb och också strökamrater, framförallt försöker han hitta en Kenneth som han kan "känna sympati" med.

Ibland drar boken iväg i existentiella bryderier som jag ledsamt måste erkänna att jag inte riktigt förstår, men helheten av boken är intressant och Kenneth är en minst sagt fängslande karaktär. Jag har velat läsa något av Stig Larsson länge, har sett honom i tv-program etc och tänkt att den mannen måste ju skriva bra böcker. Han regisserade ju också August som gick på tv i julas, en av de bästa tv-serier jag sett på SVT, tyckte verkligen om just stämningen och upplägget som jag antar att Larsson bidrog till ganska mkt. Jag ska läsa hans övriga tre romaner och känner ungefär lika delar bävan som entusiasm inför det hela. Eller nej.. nu ljög jag. 80 procent bävan och 20 procent entusiasm, för jag vet nog vad som väntar; tre skräckupplevelser till.

redigeringsprogram som tom. totalt inkompetenta jag förstår! roligt att bara testa lite med bilderna, måste skaffa!