but you didn't, did you?

Jag stör mig på folk som säger att vissa saker inte är konst. Som tex. Damien Hirsts "The physical impossibility of death in the mind of someone living" som helt enkelt är en haj konserverad i en glaslåda. och JA jag kanske inte tycker att just det är det mest avancerat utförda konstverket som finns och det kanske inte är det vackraste konstverket som finns just för mig, men i min världsuppfattning är det klart som korvspad att det är konst om en person kommer på en idé och sedan utför den och visar upp den som konst och SÄRSKILT när det väcker sådana reaktioner som det gör, DÅ mer än någonsin är det ju konst. Det finns ju inget sätt att mäta hur mkt ansträngning, talang eller fantasi som ligger bakom ett konstverk och även om det i en bisarr verklighet gick så uppstår ju nästa problem och det är att bestämma vilken/vilka variabler som är viktigast och exakt vart på skalan man ska dra gränsen för vart konst börjar eller slutar. Men för mig personligen så ligger det nog en hel del värde i ansträngningen och reaktionerna. Om man tex köper en apelsin, kastar upp den på en tallrik och kallar det för konst så skulle inte jag protestera mot benämningen den personen lägger på sin handling, att den personen kallar sin apelsin för konst är egentligen fine by me, MEN jag tror inte det skulle väcka några tankar eller reaktioner hos någon eftersom en apelsin helt enkelt är en apelsin och sådana ser vi varje dag på ICA, och om konstnären inte lagt ner mer tid på det än att bara köpa apelsinen och lägga upp den på tallriken blir det ju lite oexklusivt eller vad man ska kalla det, det blir den klassiska synpunkten på modern konst: "det där skulle ju vem som helst kunna göra". Men för mig platsar Damien Hirst konserverade haj inte alls in i den kategorin eftersom:

1. Vem som helst hade inte alls tänkt på att konservera en haj i ett konstverk av den enkla anledningen att ingen gjort det! Det var också Damien Hirst svar till alla de som sa: anyone could have done this- "But you didn't, did you?"

2. Det ligger ganska mkt effort bakom hans konstverk eftersom man inte direkt går och fiskar upp en haj och sen köper lite ättika och lägger den i. Det kostar multum att få någon att fixa fram hajen och sedan att konservera den. Därmed inte sagt att bara för att något kostar pengar är det automatiskt konst, men det ligger åtminstonde en hel del ansträngning bakom. på olika sätt.

3. Han har namngett sitt konstverk,(med ett särdeles vackert namn också enligt moi) vilket också väcker tankar hos mig som åskådare vad hans mening med konstverket kan ha varit, varför heter det just så, varför ser det ut som det gör? osv osv.


sånt här är självklart inte lätt att varken förstå eller förklara. alla måste ju få ha sin tolkning. men jag är trött på att höra folk ropa till vänster och höger att "det där är ju inte konst". för vad som helst kan ju vara konst. och av olika anledningar. men ett konstverk som både är estetiskt fascinerande och extremt provokativt (tydligen) kvalar hur lätt som helst in på min personliga lista över vad som är konst.



mindre viktigt för mig blir den hantverksmässiga aspekten, även om jag personligen uppskattar konst som är utförd på ett sådant sätt att man fascineras av hur någon kan tillverka något sådant (målningar etc) så uppfattar jag inte det som en viktig variabel i min personliga bedömning om vad som är konst. och minst av allt värderar jag den estetiska upplevelsen då det för mig är helt bisarrt att det finns människor som tycker att en del konstverk inte kan klassificeras som konst utifrån deras estetiska värde (vilket alltid är subjektivt). Om den ståndpunkten var "sann" så skulle ju i princip alla världens konstverk av minst en person INTE klassificeras som konst eftersom det med all säkerhet finns människor som inte tycker att tex. Mona Lisa är fin. 


jag förstår bara inte hur människor kan orka engagera sig i att nedvärdera och avfärda andra människors konst, och bli upprörda över att de kallar sina verk konst eller att andra gör det. det finns konstverk som provocerar mig, som gör mig arg och tycker att de inte borde gjorts av moraliska aspekter eller vad som helst. men det gör inte att jag väljer att inte kalla det konst.  

warhol vs. lautrec

idag var jag på Moderna och Nationalmuseum med ett stort gäng, Isa, Emma, mor, Ian, Isabel och mammas kompis Suzanne. Nationalmuseum är ju alltid trevligt och Toulouse Lautrec-utställningen var ju fin. Warhol-utställningen var lite rörig och det var svårt när vi var så många (och dessutom var det proppat med folk), men det fanns en sak där som var helt fantastisk och det var en konstfilm med Edie Sedgewick. Jag satte mig framför den och fastnade totalt. Hade kunnat sitta där i flera timmar typ om inte de andra hade velat gå. Det är någonting med hennes ansikte, hennes sätt att röra sig som är så otroligt trollbindande, det var nästan lite obehagligt, vet inte om jag varit med om något liknande innan, att man inte vill slita blicken från någon, att någon kan ha ett utseende som är  så spännande, som får en att hela tiden vilja veta mer; vad tänker hon, vem är hon?
image496


På Moderna såg jag också en av de absolut finaste tavlorna någonsin, som jag dessutom (lyckligtvis) införskaffade på affisch: Den Döende Dandyn av Nils Dardel. finns inte ens ord att beskriva det. det behövs inte.
image497
färgerna på den här versionen såg lite off ut, men vafan dra till Moderna och bevittna med egna ögon!

heartattack

http://www.garancedore.fr/

image403

isn't that somethin'!

jag tycker det är otroligt fascinerande när det finns konst som är så bedövande vacker så ens estetiska sinne typ blir punkterat för att det nästan tilltalar en lite för mkt, och sen så visar det sig att upphovsmannen/upphovskvinnan är/var lika vacker själv. det blir liksom... dubbelchock.

Tamara de Lempickas konst:
image399image400image401

Tamara de Lempicka själv (detta var då BACK in the days som jag hoppas ni alla förstår, nu ser hon antagligen inte riktigt lika fresh ut):
image402

man ba:hrm. ORÄTTVIST.            

how come some people get ALL the beauty?!

RSS 2.0