fortunaaudentesiuvat

är Rumours av Fleetwood Mac. Varje gång jag hör på den, vilket är hela tiden vill jag leva. Jag vill typ ligga på en äng, jag vill skapa egna grejer, jag vill dansa, jag vill... finnas.

det finns mycket bra musik, det finns mycket musik som tilltalar mig, men det finns i ärlighetens namn ytterst lite musik som skänker mig genuin livsglädje. Men Rumours är en sån skiva. Jag högaktar den skivan för den är utomvärdsligt bra. Och mest av allt är det otroligt fascinerande hur en skiva som egentligen handlar mest om i grunden jobbiga saker och skeenden kan bli så vacker och inspirerande och skänka sin lyssnare en liten bit tro, tro på att något kan vara värt det, att något så vackert existerar.

ALL KÄRLEK I HELA VÄRLDEN TILL DEN SKIVAN, OCH HAR NI INTE HÖRT DEN GÖR DET NU!!!!

... :O <3

videon är lite fånig tycker jag. och egentligen är den här låten det med. men handen på hjärtat, finns det någon som inte drömmer om att någon en dag ska känna EXAKT sådär för en?

har precis tack vare min kusini upptäckt Ellie Goulding (för att hon sagt jag är lik henne, vilket är befängt för hon är skitsnygg) darn it vad cool hon eeeee <3

kommer ALDRIG tröttna på den här låten. <3

Kom ut ikväll...

min last.fm säger mig att jag kanske har en tendens att bli besatt av låtar. jag började ju scrobbla på last.fm igen nyss, har inte gjort det på typ ett år, men statistiken är nog ganska rättvis ändå. men låten Try från Fame upptäckte jag ju för typ nån vecka sen max och den börjar redan knappa in på min all time-etta laura marling. men det är ju för att låten är så in i helvete bra och asher books röst e så ljuvlig.

Filmen Fame (den nya) är helt jefla galet bra. och den här låten (finns på Spotify men det funkar inte att länka eller så vet jag inte hur man gör :P) har blivit något utav en besatthet, är i princip den enda låten jag verkligen velat lyssna på de senaste två dagarna. ne jag vet inte riktigt vad det är. den är bara så himla fin. och asher book är så fin. och kay panabaker också. <3 jag är så kär i hela grejen.

jag ska inte säga att jag varit RÄDD för Erik Hassle innan men sanningen är inte otroligt långt därifrån. jag är en ganska utseendefixerad människa (men VEM är inte det egentligen, säg mej det ni) så jag har helt enkelt undvikit att lyssna på hans musik för jag har tänkt: någon som ser ut sådär, hur kan det låta?!


så är han liksom otroligt bra. hans skiva är helt perfekt skiva att ha på repeat i bakgrunden när jag pysslar med olika saker. den är svängig och har en hel del fina strofer rent textmässigt. och hans röst är mysig också, lite boyband med indie-twist eller dyl.

detta är alltså ett sådant tillfälle när jag ska lära mig av mina misstag och inse att man inte SKA DÖMA BOKEN EFTER OMSLAGET. för även om folk ser väldigt väldigt konstiga ut ( i princip fula men med en "poppisavoutgrundliganledningsöderkille-thing going on) så KAN de göra bra musik.




det var detta jag såg på världens barn-galan som fick mig att liksom.. ens våga kolla skivan på spotify (ser framför mig hur massor med medelålders kvinnor som tittade på galan blev helt tjära i honom och typ: åh vilken begåvad ung man, måste köpa hans skiva imorgon på åhléns, bra för honom, då behöver han inte oroa sig för att inte försörja sig på musiken, slutsats= medelålders fanz e bra. hrm ja bara parentes) men serri LYSSNA på låten.. och höj ljudet för det var lågt i videon.

vet inte om jag skrivit om henne förut men det finns världens gulligaste tjej på youtube. hon har gjort en megafin cover på new romantic (laura marling) som är minst lika bra som originalet vilket säger väldans mkt om hur fin hon e



OCH så har hon skrivit en egen sång som är så himla fin. och den är inspirerad av new moon så den gillas extra mkt ;)




Aniya Das heter hon och hennes nick på youtube är Fairyfictitious om ni vill se fler videor som hon gjort ^^

Mumford and Sons - Awake My Soul from Thomas Henley on Vimeo.

The young man stands on the edge of his porch
The days were short and the father was gone
There was no one in the town and no one in the field
This dusty barren land had given all it could yield

I've been kicked off my land at the age of sixteen
And I have no idea where else my heart could have been
I placed all my trust at the foot of this hill
And now I am sure my heart can never be still
So collect your courage and collect your horse
And pray you never feel this same kind of remorse

Seal my heart and brake my pride
I've nowhere to stand and now nowhere to hide
Align my heart, my body, my mind
To face what I've done and do my time

Well you are my accuser, now look in my face
Your opression reeks of your greed and disgrace
So one man has and another has not
How can you love what it is you have got
When you took it all from the weak hands of the poor?
Liars and thieves you know not what is in store

There will come a time I will look in your eye
You will pray to the God that you always denied
The I'll go out back and I'll get my gun
I'll say, "You haven't met me, I am the only son"

Seal my heart and brake my pride
I've nowhere to stand and now nowhere to hide
Align my heart, my body, my mind
To face what I've done and do my time

Well yes sir, yes sir, yes it was me
I know what I've done, cause I know what I've seen
I went out back and I got my gun
I said, "You haven't met me, I am the only son"

 

 

den här låten är bara knäppt bra..

okej.. Mumford and Sons då. det ÄR det bästa bandet jag vet. i love them to bits. varje gång jag hör dem spricker jag itu typ. jag har stalkat efter dem ganska länge, väntat och väntat att nåt nytt ska hända. De har 8 låtar ute typ. jag har väntat på album, nån video eller vad som helst, kollat youtube och deras myspace hela tiden. sen nu har jag låtit bli i ungefär en månad.(fråga inte varför?!?!?!) DÅ HAR DE SLÄPPT EN SKIVA MED ÅTMINSTONDE 6 LÅTAR JAG INTE HÖRT OCH EN AAAAAAASFIN VIDEO TILL MIN FAVORITLÅT. JAG TROR ATT JAG SVIMMAR OCH DÖR.




MUMFORD AND SONS= det bästa band som finns. och marcus är så fin så jag tror att jag dör.



nu blir det in med nya skivan i mp3:n och jag lovar jag ska köpa den sen så fort jag får pengar för mumford and sons förtjänar alla pengar de kan få så de kan fortsätta att göra massor med helt utomjordisk musik. ååååå jag o banjoooo i drömmen inatt. <3

Joshua Radin på Debaser i afton. Joshua innehar verkligen en särställning bland mina favoritartister. Satt och funderade lite under konserten varför och kom fram till att det har att göra med att ingen av Joshuas låtar är förknippad med smärta eller andra dåliga saker som kanske 90 procent av all musik jag lyssnar på. Egentligen lyssnar jag bara på musik som illustrerar jobbiga saker och jag tycker mest om låtar som handlar om smärtsamma saker jag kan relatera till. Joshuas låtar handlar om allt möjligt men mest om kärlek såklart. Och oftare om imperfekt sådan, uppbrott och att känna att saker inte funkar. Men hans musik är inte ångest för mig ändå av någon anledning, vet inte varför, kanske för att hans musik mer har varit som ett ständigt soundtrack de senaste två åren. Han ligger i topp på min Last Fm och jag har haft honom i öronen när jag gått på stan, åkt tunnelbana, joggat i skogen och nästan alltid när jag inte kan somna lyssnar jag på joshua. Han sa själv under konserten att han inte var en deppig person. och det är kanske därför hans låtar inte är det.

Angående själva konserten så var det ju väldigt fascinerande att efter typ en låt inse att: wow hans röst är ju ungefär 100 ggr större och mäktigare i verkligheten än på skiva. Med ett band på scen (särskilt den där underbara bastuban) så inser man också att ljudbilden kring hans låtar kan utvidgas ganska mycket och bli ÄNNU bättre. satt och funderade på varför han hade valt det/de sounden han valt till sina två skivor, hade föredragit lite bastuba, mer bombastiska trummor och att han öppnar upp rösten ännu mer än vad han gör på skivorna. På skivorna låter hans röst som en mysig, stadig och ganska stillsam balladröst och i verkligheten är han Springsteen typ, fast lenare, så man undrar varför han gömt undan det. Får vänta på nästa skiva som han visade smakprov på och den är ju enligt hans egen utsago: rocknroll. Hoppas bara på lite folk-rock isf med mycket dova, djupa trummor, helst bastuban och lite stråkar eller nåt. Det är sånt jag vill ha: trummor trummor trummor, stråkar, bastubor och banjo- då blir det sådär folkigt och mäktigt som jag älskar.

DESSUTOM: underbara mellansnack och jag fick äntligen veta vad han menade med: I take the blue ones every time.

men ta mig då! <3

Russian Red...

 

 

<3 amen gud azzå!!!!