Elle s'appelait Sarah

Denna vecka har jag fortsatt att läsa allt jag kommer över av Tatiana de Rosnay och det blev nu dags för hennes bästsäljare Sarahs Nyckel, som även filmatiserats. Jag läste boken på ett par dagar, den var väldigt gripande och lättläst, man ville inte lägga ner boken, men undantag för de scener som var så hemska att jag var tvungen att lägga bort boken ett tag. Jag såg filmen inatt, trots att jag var väldigt trött, men eftersom jag nyss läst ut boken kände jag saknad efter karaktärerna och ville gärna se mer. Filmen var tyvärr lite av en besvikelse, vissa scener var helt underbara att få se så levande och på riktigt, medans vissa karaktärer och händelser var väldigt slätstrukna och inte alls så dramatiska som i boken, jag tror att jag kunde uppskatta filmen just eftersom jag hade boken i så färskt minne och kunde läsa in allt som saknades mellan raderna, vilket var mycket.

Jag kan dock ändå rekommendera både boken och filmen, helst i kombination med varandra. En kort och förhoppningsvis spoilerfri summering av handlingen: Sarahs nyckel utspelar sig i två parallella plan; Paris i nutid och Paris sommaren 1942. Vi får följa medelålders journalisten Julia Jarmond som får i uppdrag att skriva en artikel om den mycket dolda och i Frankrike skamliga händelsen då tusentals franska judar samlades ihop av fransk polis och tvingades vänta i flera dagar under omänskliga förhållanden för att sedan deporteras vidare till koncentrationsläger. Julia, som är amerikansk men som bott i Paris i 20 år med sin franska man och snart tonåriga dotter, blir mycket intresserad av händelserna och ännu mer när en hemsk familjehemlighet avslöjar sig och det visar sig att Julias familj har mycket mer med händelserna att göra än vad hon tror. Vi följer även karaktären Sarah, en ung judisk flicka och hennes kamp för att rädda sin lillebror. Mycket bra historielektion, mycket gripande, vackert och groteskt på samma gång; en riktig höjdare!



http://www.imdb.com/title/tt1668200/

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0719524520



"The more distressing the memory, the more persistent it's presence"

Har precis läst ut Water for elephants och precis som jag tyckte om filmen väldigt mycket så tyckte jag också om boken! Jag tycker filmatiseringen var lyckad, rätt ton och det mesta "viktiga" var med, som alltid finns det saker som inte kom med men som gjorde boken så otroligt spännande, tex så var delen med Jacob som gammal mycket större och det tyckte jag var otroligt bra, den delen var skrämmande välskriven och engagerande! En del karaktärer var också annorlunda, tex hade två karaktärer gjorts om till en i filmen, vilket jag förstår eftersom det hade tagit alltför lång tid i filmen att etablera dem båda och deras relation till varandra. Helt enkelt en riktigt fin bok, en sådan man inte vill lägga ifrån sig, känns lite sorgligt nu när den är utläst.

Finns en del olika omslag till boken, den jag läste hade film-omslaget, personligen tycker jag att omslaget längst ner passar bokens ton bäst men alla är fina!



världens längsta bokbord

spenderade några timmar med bästaste jenny på drottninggatan med att titta på massor utav böcker. satte en gräns på max 3 för egen del (eftersom jag både är fattig och har en enorm "att läsa-hög" redan...) men blev visst 5. nåja, får räknas som helt okej med tanke på vilka bra böcker jag fick tag på och att 5 egentligen bara är 2 mer än 3 hrm...

2 stycken böcker om Nils Dardel. Har lånat båda två på biblioteket under min första förälskelse-fas i Dardel men blev tyvärr aldrig av att jag läste dem i sin helhet men NU SÅ, blir det jag och nisse i några veckor :D


Thoreau- Cape Cod (ihhhhh meditativt naturiakttagande), Bodil (alltid bodil <3) och Freja av Johanne Hildebrandt



all in all: bra fångst! köpte även en bok till oss båda eftersom kvinnan vid C J L Almqvist-sällskapets bord var så otroligt engagerad och trevlig, så det blev en snygg pocketutgåva av "Det går an" som både jag och jenny kan läsa och diskutera i vår tvåmansbokklubb som förhoppningsvis kommer igång igen. men den ska sluta i hennes bokhylla för det var en present till en jättefin vän <3

//Rosie

två pärmar. massa blad. och typ.. ALLT.

Jag kan inte sova. Har hamnat i en sån riktigt ond cirkel nu. är rädd för att gå och lägga mig för jag kommer inte kunna somna tänker jag. och då kan jag självklart inte somna. det är nästan så att bara jag tänker på min säng får jag panik. måste verkligen möblera om. både i rummet och i huvudet. Jag har rensat ut så ofantligt mycket saker i mitt rum. Och ändå ser jag fortfarande ut som en saksamlare av mitt rum att döma. vet inte vad jag ska göra för att må bra faktiskt. Bokhyllan får stå ut med ständiga utrensningar, jag har samlat på mig sådana extrema mängder böcker jag vill läsa men när ska man hinna? Så jag får helt enkelt rensa ut och tänka att om det är menat att jag ska läsa en viss bok som jag kanske inte känner jättestort intresse för just nu, någon gång i framtiden så kommer jag ramla över den igen. Jag älskar bibliotekets nya readcycling-tunnor där man kan lämna böcker man inte vill ha kvar så kan ngn annan ta dem. jag har lätt lämnat minst 50 böcker där. Det är riktigt roligt för jag har ofta ganska fräscha, intressanta böcker som folk säkert vill ha så jag tänker varma tankar om hur ngn hittar böckerna jag lagt där och läser dem och älskar dem och sparar dem och... ja jag är så glad att jag slipper slänga mina böcker för jag vill bli av med dem och sälja dem är typ omöjligt, ingen vill köpa.

När jag rensar ur bokhyllan så får jag liksom ständigt ställa mig själv mot väggen. och försöka inse vem jag är nu och vad som intresserar mig nu. inte vad som intresserade mig för 5 år sen eller den gången jag var på loppis för ett år sen och hade ett plötsligt infall att patricia highsmith skulle bli min nya favoritförfattare (har fortfarande inte läst någon av hennes böcker) vetskapen om att mina böcker hamnar i goda händer, eller i vart fall några händer alls och inte en brännugn för sopor (ve och allra djupaste fasa O_o) gör det lättare att sålla ut böckerna hur som helst. Min tid är begränsad och jag försöker gissa mig till vilka böcker som möjligtvis kan innehålla någon typ av livsomvälvande innehåll just för mig. eller böcker som bara kan suga in mig i sin värld för några dagar som omväxling till min egen.


det finns tydligen folk som inte gillar att läsa böcker. men jag förstår det inte. så följ Hermiones och mitt råd:


never let me go

För ett par månader sedan började det dyka upp bilder på tumblr från filmatiseringen av Never let me go, med Keira Knightley, Carey Mulligan och Andrew Garfield, så småningom även i filmtidningar etc och mitt intresse väcktes. Jag fick aldrig någon korrekt uppfattning om vad den handlar om men jag bestämde mig för att jag åtminstonde ville ha läst en bit av boken innan jag såg filmen, helst hela såklart. Så förra veckan beställde jag den och igårkväll började jag läsa, när jag hade läst typ 5 sidor kände jag mig redan relativt skakis och kände på mig att den här boken skulle... göra något med mig, skaka om mig typ. så kom jag på; justdet filmen som kommer, så jag kollar trailern och efter att jag sett trailern smäller jag typ ihop boken och känner att jag aldrig kan se filmen. eller läsa boken. Jag kan verkligen inte beskriva varför jag känner så och jag vet att jag kommer läsa boken (har redan vart och nallat på den lite idag) och jag kommer se filmen och sen kommer jag bli knäpp. och drömma om den. och ha känslan i kroppen hela tiden. och...


FAN VA COOOOOLT det är :O att en bok kan göra det med en. och en film. och SÄRSKILT den magiska kombon- awesome bok, awesome film. det gör så att jag får krupp. Sist jag läst en bok som verkligen NÄSTLADE sig in i mina drömmar var Nyår av Stig Larsson och... ja den gav mig massiva mardrömmar. jag hyser starka misstankar om att Never let me go ska göra samma sak.


sonnett 91

91

Some glory in their birth, some in their skill,
Some in their wealth, some in their bodies' force,
Some in their garments, though new-fangled ill,
Some in their hawks and hounds, some in their horse;
And every humour hath his adjunct pleasure,
Wherein it finds a joy above the rest:
But these particulars are not my measure;
All these I better in one general best.
Thy love is better than high birth to me,
Richer than wealth, prouder than garments' cost,
Of more delight than hawks or horses be;
And having thee, of all men's pride I boast:
Wretched in this alone, that thou mayst take
All this away and me most wretched make.


-shakespeare



I really DO love her

 

She stood up, glaring at them.
" I hope you're pleased with yourselves. We could all have been killed- or worse, expelled."

- harry potter and the philosopher's stone


de spegelvända

"Om man klyver en människas hjärta i två halvor- som man klyver ett äpple- ser man tydligt att alla dess delar finns i tvp uppsättningar: två förmak, två kammare, två separata omlopp som möts inne i hjärtats hålrum. Som vore det hela skapt för att förse ytterligare en. Hur många förmak och hur många kammare finns inne i det amfibiska hjärtat? Hur många kan tänkas rymmas inne i det?

Finns de alls där? Är de något verkligt, levande, av kött och blod? Eller är de amfibiska bara något av allt det halvt upplösta och oidentifierbara som havet sköljer upp på stränderna och som i sin formlöshet blir föremål för drömmar?"




ur bestiariet: de spegelvända

Det finns de som är spegelvända. De blandas med de rättvända som en påminnelse om möjligheten till en annan ordning. Bara en röntgenundersökning kan avslöja deras hemligt högerställda hjärtan. Detta leder till att deras egenhet oftast förbli okänd, även för dem själva, ända tills en vind drar genom höstsälgens torra och brutna pipor och blåser en ton som endast förmår eka i en omsvängd aortabåge. En signal som kallar de spegelvända att åter vända hem.



förlåt om jag tjatar men läs boken! den är så himla bra, var tvungen att dela med mig lite till!

Det amfibiska hjärtat-Jonas Brun!!!

det amfibiska hjärtat

jag läste precis ut en helt overkligt spännande bok som heter Det amfibiska hjärtat och är skriven av Jonas Brun. Det är en grymt spännande historia om en zoolog som år 1906 finner en plansch på sin institution med en till synes okänd djurart- amfibien, som ser ut som en blandning mellan någon sorts val och en människa. Han bestämmer sig för att försöka hitta mer fakta om detta fascinerande djur och hans forskning blir till en besatthet som överskuggar allt annat. Boken är utformad som att vi genom en efterlevande forskare får ta del av zoologen T:s anteckningar. Boken påminde mycket om en annan väldigt suggestiv bok- Den sista myten av Sigge Eklund, båda böckerna har samma drömska, flyende ton som gör att man nästan blir lite smått rädd när man läser. VÄLDIGT spännande och fint! Jag rekommenderar båda de böckerna varmt!


här följer två utdrag ur boken som jag tyckte mycket om:

"De stora, europeiska metropolerna har alltid gett mig ett intryck av att vara på väg att sjunka ner i jorden under sin egen tyngd av sten. All den massa som ansamlats på en sådan liten yta- hur skall marken orka bära den?"

"Vad är det med havet? Vad är det med havet som skiljer, som gör det så främmande annat? Vad är det som får det att flämta och häva sig, som en puls djupt ner och långt borta? En som lockar och driver de landlevande att vända sig om, vända tillbaka ochgöra sig dubbla, amfibiska? Vad är det med havet som får det att sjunka, att stiga, att bulta? Och varför kommer de, varför spelar de ännu upp sin första scen, fast omvänd, varför stiger de upp ur havet för att strax återvända ut i det? Kanske vet de inte själva varför, kanske är det bara en instinkt, en rest, liksom deras ögon är en rest från en tidigare tillvaro. Kanske är det ett farväl."







can't repeat the past? why of course you can!

There must have been moments even that afternoon when Daisy tumbled short of his dreams- not through her own fault, but because of the colossal vitality of his illusion. It had gone beyond her, beyond everything. He had thrown himself into it with a creative passion, adding to it all the time, decking it out with every bright feather that drifted his way. No amount of fire or freshness can challenge what a man can store up in his ghostly heart.
 

"I wouldn't ask to much of her", I ventured. "You can't repeat the past". "Can't repeat the past?", he cried incredlously. "Why of course you can!". He looked around him wildly, as if the past were lurking here in the shadow of his house, just out of reach of his hand. "I'm going to fix everything just the way it was before", he said nodding determinedly, "she'll see".
    He talked a lot about the past, and I gathered that he wanted to discover something, some idea of himself perhaps, that had gone into loving Daisy. His life had been confused and disordered since then, but if he could once return to a certain starting place and go over it all slowly, he could find out what that thing was...





The Great Gatsby. Den är helt galen. <3


en bokenkät funnen på bokhora.se

1. Den värsta läsupplevelse du haft?
På ett paradoxalt sätt var nog den värsta också en av de bästa; Blonde av Joyce Carol Oates. Den boken är så otroligt bra på alla sätt och vis men den är så otroligt lång, och det borde ju vara något positivt eftersom exakt hela boken är galet bra, men jag minns att det låg en oerhörd frustration i att liksom aldrig få avsluta mästerverket, jag läste och läste och läste men det tog liksom aldrig slut. minns det hela som ganska förvirrande och traumatiskt..!

2. Vilken bok har påverkat dig mest hittills?
Otroligt svår fråga. Jag hade en period för några år sedan när jag blev något så otroligt påverkad av ett gäng böcker, på det sättet att jag omsatte böckerna i livsfilosofi, bland annat 'Alkemisten' av Paulo Coelho och 'Paradisets Barn' av Marianne Fredriksson. Detta är kanske inte något jag är så stolt över idag, men då var jag ung och naiv och mådde bra av de böckerna. Jag tror nog att den bok som påverkat mig mest än fram till dagens datum är en av mina favoritböcker; 'Den store Gatsby' av Fitzgerald. Den grundlade nog min kärlek till litteratur som jag känner den idag. Har alltid älskat att läsa och har läst mkt i perioder men 'Den store Gatsby' samt hela Hjalmar Söderbergs författarskap har nog befäst min kärlek till riktig litteratur.  

3. Har du läst någon bok som du blivit riktigt skrämd av?

Har inte alls läst mycket i skräckgenren, men det finns väl mycket saker som kan vara "skrämmande", på så sätt att de är hemska eller dylikt. Söderbergs 'Den allvarsamma leken' är ganska skrämmande i all sin realitet över kärlekens öde.

4. Vad använder du som bokmärke?

Jag använder vad som helst. gör även hundöron ganska frekvent både i egna böcker och biblioteksböcker, för att markera fina partier eller dylikt.

5. När brukar du läsa? Hemma, på jobbet, på morgonen, på förmiddagen, på kvällen, innan du lägger dig...?
har problem att läsa hemma tyvärr. Så det blir mycket på tunnelbanan etc. läser otroligt mycket när jag är bortrest också.

6. Vad var den första bok du läste?
Jag lärde mig att läsa så tidigt, så det kommer jag inte ihåg. har svaga minnen från första tillfället jag läste, hur jag stakade mig igenom några meningar på egen hand och sedan redovisade för mor som blev mycket entusiastisk, jag har även själva boken i bakhuvudet men kan inte framkalla minnet.

7. Vad är bättre, pocket eller inbundet?
Jag tycker pocket är otroligt skönt och lätt att ha med sig och dessutom har pocketböcker ofta mycket finare omslag, särskilt amerikanska och brittiska pocket. Men självklart har ju inbundet en lite högre status på så sätt att det känns lyxigare och mer beständigt, finns ju väldigt många gamla fina inbundna böcker. Värst av allt är ju kartonnage; detta hemska mellanting mellan smidiga pocket och ordentliga inbundna böcker.

8. Vilken bok läser du nu?
'Hök och Duva' av Gertrud Lilja som i princip är en chic-lit från 1941. Men såklart mycket finare skriven än dagens chic-lit skräp. Den har även en del intressanta händelseförlopp. Hittade den hemma hos min mormor 2 i somras och skulle bara låna den för att pressa sommarens sista blommor i men jag började läsa den och den är väldigt trevlig.

9. Och vilken sida är du på?
sidan 62

10. Brukar du lämna "kännetecken" i dina böcker? (klottrar i dom, spiller mat/dryck på dom & andra barbariska åtgärder?)
klottra försöker jag undvika, skulle aldrig få för mig att göra något sådant i en biblioteksbok som tyvärr ganska många BARBARER gör, men i egna pocketböcker kan jag skriva ner saker i brist på annat papper. Är dock inte så smart att göra så om man sedan ska låna ut boken eller dylikt. Läser aldrig bok samtidigt som jag äter, läser tidning då istället.

11. Påverkar titeln/omslaget dig om du överväger att läsa en bok?

Det påverkar mig OTROLIGT mycket. Finns böcker jag valt att läsa enbart på den grunden. Fina bokomslag fascinerar mig något enormt. Man kan knappt gå in i en bokhandel i England för man blir helt överrumplad av alla överjordiskt vackra omslag, man vill läsa varenda bok. Titeln är ju också väldigt viktig för att väcka uppmärksamhet från början. En av mina senaste favoriter; 'We have always lived in the castle' valde jag pga omslag och titel. Jag läste på baksidan men det spelar nog inte så stor roll vad som hade stått jag hade köpt den ändå.

12. Sidantalet, då?
ja det påverkar på så sätt att jag enbart läser riktigt tjocka böcker om mitt intresse är enormt stort redan från början. Föredrar böcker som är c:a 250-300 sidor.

13. Brukar du bläddra fram till sista sidorna för att få reda på slutet?
Nejmen gud absolut inte... gjorde det i typ Wahlströms ungdomsböcker som jag slukade när jag var runt 12, men aldrig att jag skulle göra så nu.

14. Finns det någon bok du läst flera gånger?
Det finns massor jag skulle vilja läsa om men jag vet faktiskt inte om det direkt finns någon som jag faktiskt HAR läst om, tiden saknas lite grann. Jo! Maskrosbollen av Göran Tunström har jag läst om. Och Hjalmar Söderbergs dramatik och även Doktor Glas har jag läst om och om igen.

15. Har du råkat ut för någon olycka som böcker varit orsaken till?
oj eh konstig fråga. Har ju fått ett antal papercuts!

16. Brukar du sälja/ge bort dina böcker eller klänger du dig maniskt fast vid dem, även om det är någon bok du inte gillar?
jag gör mig av med allt som inte känns värt att spara. Man har inte plats och helst vill jag bara ha sådant jag antingen tycker mycket om eller inte läst än i bokhyllan, den representerar ju mig.

17. Tar du med dig boken du läser på toa?
nja det skulle nog vara extrema fall, om det tex bara var ett par sidor kvar eller om det hände något väldigt spännande.

18. Just det, läser du i badrummet?
nej verkligen inte. att läsa och att ta ett varmt bad är två njutningar jag nog gärna håller isär.

19. Har du något boksystem? Skriver du upp vad du läser/ska läsa/ska köpa/köpt för böcker? Skriver du kanske till och med läsdagbok?

Jag skulle inte kalla kaoset för system men jag skriver upp alla böcker som väcker mitt intresse, i min bok där jag skriver allt annat eller i kalendern. Sen har jag iofs. en väldigt välorganiserad läsdagbok där jag noggrant skriver ner allt jag läst.

BOKslut

imorgon ska jag läsa. i flera timmar. vill läsa nu men har för ont i huvudet och är alldeles trött. och även om jag egentligen bara skulle kunna gå och lägga mig och somna gott på cirkus 4 minuter så vill jag skriva en boklista, på de böcker jag läst det senaste året. minns att jag gjorde det ngn gång förut på bloggen. men här kommer en ny. Vad jag läst september 2007-september 2008:

Drömberättelse- Arthur Schnitzler
Om kärlek- Alain de Botton
Alexander den Store- Bengt Liljegren (fakta)
Claires leende- Eva Ström
De långas sammansvärjning, undersökande modereportage- Susanne Pagold
Statusstress- Alain de Botton
Singel på Manhattan- Eva Wisten ("fakta")
Fjärilen i glaskupan- Jean-Dominique Bauby
Kan du inte bara vara pinsamt tyst- Tomas Kindenberg
Dramatik (Gertrud, Aftonstjärnan, Ödestimmen)- Hjalmar Söderberg <3
Kök- Banana Yoshimoto
På Chesil beach- Ian McEwan
Tills vingen brister, en bok om Jussi Björling- Yrsta Stenius
Konkurrens till döds- Michel Houllebecq
Det andra målet- Jonas Karlsson (noveller)
Två nötcreme och en moviebox- Filip Hammar och Fredrik Wikingsson
Extremt högt & Otroligt nära- Jonathan Safran Foer
Försoning- Ian McEwan
Den allvarsamma leken- Hjalmar Söderberg
Beröring långt ifrån- Deborah Curtis (biografi över Ian Curtis)
Den sista myten- Sigge Eklund
Ladies- Mara Lee
Dagmar- Oscar Danielson
Kärlekens Historia- Nicole Krauss
Ett liv på egna villkor, om Maria von Platen- Kurt Mälarstedt
Vad gör alla super-okända människor hela dagarna?- Fredrik Lindström
Maskrosbollen- Göran Tunström
Vildängel- Lina Forss
Hallonbäcken- Lina Forss
We have always lived in the castle- Shirley Jackson
A guide to recognizing your saints- Dito Montiel
Bokstavligt talat, samtal i stan- Cornelia Waldersten
Vad skulle man vara rädd för om man inte läste kvällstidningarna?- Marie Carlsson (kåserisamling)
Bantningsbluffen, hur du undviker den och designar din egen diet- Anna-Britta Ståhl
Obeslut- Benjamin Kunkel
Dag- Björn Runeborg
Hur jag blev författare- div.författare
Nyår- Stig Larsson
Picasso valde också Kristinehamn- Marcus Grahn

Läser just nu:
Chefen fru Ingeborg- Hjalmar Bergman
Överklass- Susanna  Popova (intervjubok)
Sjömanskostymen- div författare


not enough. måste läsa mer. annars finns ingen rimlig chans att hinna läsa ens en nanodel av en mikrodel av alla böcker som finns som antagligen är underbara.

Nyår- Stig Larsson (nä det är inte han döda deckargubben)

Jag vill på något sätt skriva om den boken här. Men det känns lite som att jag inte är förmögen till det, allt jag läst om den, i förordet och på internet är ganska avancerat, och jag måste nog säga att jag inte förstår boken till fullo (vad det nu innebär att förstå en bok..) Men jag vill ta till vara på vad jag läste i förordet och som visade sig stämma:

"Jag hade inte läst något av Stig Larsson tidigare, hade ingen aning om vem han var- men aldrig har en bok sugit sig fast så inom mig. Jag tänker omedelbart på Alien, på krabbmonstret som limmar sig fast över John Hurts rymdhjälm och kör ner fortplantingsorganen i halsen på honom. Jag kan inte påstå att jag någonsin tyckte om den. Man har många positiva upplevelser av sympatiska, stimulerande, livsöppnande romaner, romaner som man verkligen  upprättar en personlig, livslång kärlek till. Så var det inte med Nyår- tvärtom nästan. Det var en skitig, otäck, liksom rutten bok, och jag fruktade länge att en alien när som helst skulle tränga sig upp ur bröstkorgen på mig."
(Jan Arnald)

Det där är ungefär EXAKT min läsupplevelse också, det gick inte att lägga boken ifrån sig knappt, den var hypnotiskt intressant, men jag tyckte knappast om den och kommer dra mig länge för att läsa om den, vilket jag känner att jag borde och SKA göra någon gång. Ett snabbt handlingsreferat följer: Kenneth är 27 år gammal, lever med fru och två barn i en by utanför Wilhelmina när han råkar ut för en skidolycka, han hamnar i koma och när han efter en tid vaknar upp så kan han inte riktigt känna igen sig själv i sitt liv, han kan inte riktigt förstå eller försonas med de personen han en gång var. Han lämnar fru och barn med en lapp där det står att de kan betrakta honom som död och flyttar ner till Stockholm. I Stockholm driver han runt, skaffar ströjobb och också strökamrater, framförallt försöker han hitta en Kenneth som han kan "känna sympati" med.

Ibland drar boken iväg i existentiella bryderier som jag ledsamt måste erkänna att jag inte riktigt förstår, men helheten av boken är intressant och Kenneth är en minst sagt fängslande karaktär. Jag har velat läsa något av Stig Larsson länge, har sett honom i tv-program etc och tänkt att den mannen måste ju skriva bra böcker. Han regisserade ju också August som gick på tv i julas, en av de bästa tv-serier jag sett på SVT, tyckte verkligen om just stämningen och upplägget som jag antar att Larsson bidrog till ganska mkt. Jag ska läsa hans övriga tre romaner och känner ungefär lika delar bävan som entusiasm inför det hela. Eller nej.. nu ljög jag. 80 procent bävan och 20 procent entusiasm, för jag vet nog vad som väntar; tre skräckupplevelser till.


Amanita Phalloides

har nyligen läst ut en sådan där bok, en sådan där bok som liksom blir mer för en än bara en bok man läst. Jag älskade den här boken, den seglade upp på min topplista direkt. Den heter We have always lived in the castle och är skriven av Shirley Jackson (en framtida favoritförfattare anar jag). Boken handlar om Constance och Merricat, två systrar som bor med sin sjukliga farbror i ett stort och fint hus i utkanten av byn. Byborna hatar och föraktar dem och Merricat är den enda i familjen som vågar eller kan gå in till byn och köpa matvaror, men varje gång hon går in till byn får hon glåpord, ramsor och hatiska blickar kastade efter sig.

sen berättar jag inte mer

Men det finns en kolsvart katt som heter Jonas
och några som har dött
och Merricat vill alltid åka till månen
och de har en sockerskål som betyder något
och huset ska städas
och sen kommer HAN och vill förstöra allt

ni måste läsa den för den är helt jävla fantastisk. Den finns i en uuuurtjusig utgåva på Pocketshop (det var i princip därför jag köpte den från början)


gasp

På flygplatsen på väg till London såg jag Jonas Hassen Khemiri.

det var allt jag ville säga. för... mer kan jag inte säga om den saken för jag blev stum. fina pojke. det var som att man kunde se tankarna snurra runt hans huvud. och så lång han var! 

 

värsta boktipset!

Nu kommer världens boktips här hörrni! Igår började jag läsa en bok som var så in i bängen bra att jag var tvungen att avsluta den inatt, med ögonlocken hängandes. Boken ifråga är 'Den sista myten' av Sigge Eklund. Det som jag först lade märke till med boken är hur den på ett fascinerande sätt lyckas vara både extremt lättläst och väldigt mångbottnad. Det går snabbt att läsa men den är också intressant och välskriven, något som få böcker lyckas vara- både lättlästa och extremt bra. Lite kortfattat om handlingen finns att läsa här på Sigge Eklunds hemsida:   http://www.siggeeklund.se/densistamyten.html , men boken är framförallt en idéroman, med mkt spännande tankar kring det mänskliga psyket. Boken har en tät, spännande stämning och man sitter lite med andan i halsgropen under läsningen. LÄS!

she turned around and took me by the hand

Läste ut "Beröring lång ifrån" av Deborah Curtis nyss. Den handlar om hennes man- Ian Curtis från Joy Division, som säkert alla vet tog livet av sig, 23 år gammal 1980. I början tyckte jag inte boken var så bra, jag fick på något sätt känslan av hur otroligt förenklat Deborah verkade förklara allt, i stil med: "Ian var mycket självdestruktiv", vilket man kanske förstår iom. att han tog livet av sig. Men hur som helst så artade sig boken senare, och blev ett mycket tragiskt tecknat levnadsöde, vilket lika mycket handlar om Deborah själv som om Ian, vilket filmen Control (som bygger på denna bok bland annat) också gjorde.  http://fortunaaudentesiuvat.blogg.se/2007/november/control.html#comment

Intressant och sorgligt helt enkelt. Läs boken om ni har minsta intresse i Joy Division, om ni inte har det kanske ni  får det efter att ha läst boken.

måste få bjuda på en av de allra bästa låtarna som någonsin gjorts tror jag. den är lite.. utomjordisk.

fell in love with a författargärning

jag är kär i litteratur igen. And this time it's for real. det är som att jag bara insåg det. jag vill sluka allt nu. alla böckerna, lära mig alla orden.

fyra ord jag älskar:
författargärning
språkdräkt
gracil
skriftställare

en skriftställare vars författargärning, fylld med bland mycket annat gracila kvinnor och en fantastiskt vacker språkdräkt jag älskar:
image445

jag ska inom kort joina Hjalmar Söderberg-sällskapet. När jag känner mig tillräckligt intelligent.

inspiration

jag har vissa krävande läsare som vill ha en viss kvalité (även kvantitet) här på bloggen, så jag försöker väl gå de till mötes helt enkelt.

här kommer då lite bokinspiration i form av quotes från utomordentliga böcker jag har läst!


Det är 1988 och har precis börjat snöa- Sigge Eklund.
"Jag hör min farmor Anna läsa en serietidning för mig på ett av banden. Vart tog de bilderna vägen? När min gode vän Musse Pigg red ut i öknen så var det en öken som inte hade någonting att göra med det jag senare insåg var öken: smuts, hetta, vattenbrist. /.../ Som vuxen finns alltid någonting emellan; allting är dolt bakom någonting annat. Den bästa filmen är ett löfte om en annan film som inte finns. Den bästa romanen är bara nästan perfekt."

För att lämna röstmeddelande tryck stjärna- Bodil Malmsten.
"Allting är så tydligt kvällen innan du ska åka bort. Synligt och kännbart. Ordlöst. Som inför en stor högtid. Förhöjt. Kvällen innan du ska åka bort regnar det ofta mycket starkt på takfönstren som tusentals mjuka små trummor, skyddande, tryggt."

De Skamlösa-Sisela Lindblom.
"När man är ung vet man inte vilka händelser som kommer bli betydelsefulla i livet och när man blir äldre kan man med mycket möda försöka låta bli att inse det, då också."

"Nu, efter midnatt, som bakvända askungar träder vi fram"

Claires Leende- Eva Ström.
"Till skillnad från det vanliga livet finns en handling i filmer, en handling som är möjlig att återge om man har det minsta sinne för kronologi. Den samtidighet som är så plågsam i verkligheten finns inte här, ingenting kan äga rum samtidigt, det där stora komplicerade och oöverskådliga nätet av händelser, ett nät som inte alls är sammankopplat utan kanske mer påminner om enstaka sjungande stoder, en sorts pelare som står och sjunger var för sig, det finns inte i filmer. Den där ensamheten som finns i verkligheten ser man i filmerna inte mycket av, den är alltid befolkad av ting, det där att tingen mister sin handfasthet är ju i själva verket mycket svårt att filma, och få om ens någon har intresserat sig för detta fenomen. En film måste inrymma något påtagligt, ett sceneri. Men innehåller inte också verkligheten ett sceneri? Jovisst. men ett sceneri som kan ge vika, det som hade hänt Claire och som plågade henne så mycket. Skulle det verkligen ha hjälpt om hon varit någon annan?"

Martin Bircks Ungdom- Hjalmar Söderberg.
" Och om han vände blicken till sitt eget liv, sådant han levde det från dag till dag, kunde han inte undgå att finna, att det i sig självt var eländigt och tomt och att dess enda värde låg i det ovissa hoppet, att det inte alltid skulle förbliva sådant. Men vad han hoppades var inte att uppnå något som man kunde närma sig steg för steg, med arbete och tålamod och hundra små försakelser- välstånd och anseende och liknande, som andra hade uppnåt före honom- det som han hoppades och väntade på var något obestämt och osägbart; en soluppgång, en islossning, ett uppvaknande ur en pinsam och meningslös dröm."

Extremt Högt, Otroligt Nära- Jonathan Safran Foer.
", hon skyndade iväg, hennes kjol fladdrade i luften när hon sprang, ibland kan jag höra benen i mitt skelett knarra under tyngden från alla liv jag inte lever."

"Låt mig få se dig gråta, sa jag. Jag tyckte inte det var något han var skyldig mig. Och det kändes inte som något jag var skyldig honom. Det var något vi var skyldiga varandra, vilket är något annat."

Mrs Dalloway- Virginia Woolf.

"Bara sekundsnabbt, men det räckte. Det var en plötslig uppenbarelse, en blodvåg - som en rodnad som man försöker undertrycka - men när den oemotståndlig vällde fram gav man vika för den och skyndade till den yttersta kanten och stod där skälvande och kände hur världen kom allt närmare, dräktig med något oerhört avslöjande, någon påtryckande extas, som sprängde den tunna hinnan och sipprade och strömmade fram över sprickor och sår och gav underbar lindring. Hon hade sett något som illustrerade det ögonblicket: en tändsticka brinnande i en krokusblomma, en inre mening som strävade efter uttryck. Men det nära drog sig undan. Det hårda mjuknade. Det var över - ögonblicket."


och den finaste av de alla från världens bästa bok som alla bör läsa- The Great Gatsby-Scott Fitzgerald:
"Och medan jag satt där och grubblade över gamla, svunna tider, tänkte jag på Gatsbys häpnad när han första gången fick syn på det gröna ljuset längst ute på Daisys brygga. Han hade gått en lång väg för att komma till denna blånande skogsglänta, och hans dröm måste ha tyckts honom så nära sitt förverkligande att han bara behövde sträcka ut handen och gripa den. Han förstod inte att drömmen redan låg bakom honom, någonstans borta i det väldiga dunkel bortom staden, där den stora republikens slätter breder ut sig i natten.
Gatsby trodde på det gröna ljuset, trodde på den strålande framtid som år efter år drar sig allt längre ifrån oss. Den flyr från oss, men det spelar ingen roll- imorgon kommer vi springa fortare, sträcka er vi springa fortare, sträcka
armarna ännu längre... och en vacker dag...
Så strävar vi fram som båtar mot strömmen, ständigt drivna tillbaka mot det förgångna"

Extremt Högt & Otroligt Nära

oh gosh vilken fantastiskt fin bok! Så är det bara. Tänker inte ens säga något. Läs den bara!!

", hon skyndade iväg, hennes kjol fladdrade i luften när hon sprang, ibland kan jag höra benen i mitt skelett knarra under tyngden från alla liv jag inte lever"

image240
Och detta är Jonathan Safran Foer som skrivit mästerverket. Han är söt, vilket verkligen tillfredställer min författar-fetish, som blir helt omöjlig att kontrollera när författaren både är söt och har skrivit en otroligt bra bok. Fast egentligen räcker det typ med att han är söt och har skrivit en bok (typ Ronnie Sandahl- sugarpie, very sweet, men boken... NOT so good). Jag kan på rak arm räkna upp några fina pojkar/karlar/män/whatever som skrivit böcker:

Sigge Eklund
August Strindberg som ung, han var baskemej stilig!
Jonas Karlsson

äh kom inte på fler på rak arm, men med ovan nämda Ronnie och Jonathan blire ändå fem heta kandidater i mina FFF (FörfattarFetischFantasier)

Tidigare inlägg
RSS 2.0