fortunaaudentesiuvat

i afton hände en jättejobbig grej. Jag kom inte ifrån jobbet förrän sent, för det var lite grejer vi behövde göra och så. Och så på vägen hem inser jag att jag glömt mina nycklar i skåpet på jobbet och då så får jag panik och börjar ringa hem (tack gode GUD att vi har skaffat hemtelefon nu tänkte jag) men mina syskon svarar inte, jag ringer och ringer och ringer och ringer, jag står liksom utanför porten och HÖR telefonen ringa. Men ingen svarar, de kan ju inte sova så jävla tungt så de inte hör hur jag ringer 23425345 signaler tänker jag, men ingen svarar. Jag får smått panik och börjar tänka ihop alla möjliga hemska scenarion och precis då kommer en granne och låser upp. Men inte fan hjälper det eftersom jag typ står och plingar på dörren som en galning och knackar och öppnar brevlådan men ingen respons. jag har redan ringt mamma som är på jobbet i typ Haninge eller vart fan hon jobbar och hon blir ju såklart också helt orolig. till slut får jag lov att gå hem till min moster i hässelby strand och hämta nyckeln, jag är hungrig som FAN och helt jävla slut i benen och när jag äntligen kommer hem så ligger mina jävla syskon och sover som stockar.... Telefonen ligger i vardagsrummet och visst dörren till deras rum var stängd, men ÄNDÅ! :( hur fan kan man inte vakna? Okej jag vågade ju inte banka på dörren för hårt av rädsla för att ngn av grannarna skulle komma ut och undra vad fan som var i görningen. och visst jag är mest lättad för att det inte hade hänt dem nåt. men herregud. ändå! irritationen var enorm.

kanske jättetråkigt att läsa. men jag var tvungen att ventilera detta. för det var jättejobbigt. och det har visat sig att jag jobbar i helgen. Fredag kväll och lördag hela dagen. ska bli spännande och se hur det går. hade plannat utgång men nu är det ju som det är.