fortunaaudentesiuvat

idag har jättemycket av mina fantasier cirkulerat kring att få gå barfota. jag älskar att gå barfota. tyvärr så kan man ju inte göra det så ofta eftersom det inte är så fräscht i stan och att man anses som ett jävla nutcase om man går omkring barfota i stan. så det blir ju mest på festival eller ute på landet. men gosh vad jag älskar det. har fett med respekt för folk som alltid går barfota, som King George, Nullahs aborgin-morfar i Australia som är så jävla cool. han bara struttar omkring barfota och nästan naken, sjunger olika sånger och säger fett klockrena enkla saker med sin härliga gamlingröst hela tiden.



jag drömde också att jag var barfota inatt. jag hade fett utflippad stil och gick barfota till råga på det och så stötte jag på Peter Siepen som gav min stil och SÄRSKILT mina bara fötter en uppskattande min och då blev jag grymt stolt och glad- kära KP, är det normalt?

åh vad jag önskar att barfota blev mer normalt och socialt accepterat. så att alla kunde vandra omkring med fossingarna fria på sommaren. visserligen.. gillar jag ju skor också. men några dagar då och då kunde man väl vara barfota även i stan? det är en viss frihetskänsla att gå barfota på ställen man inte brukar gå barfota på, som på festival brukar jag gå barfota in till byn och in på ICA etc, det känns alltid lite gosigt och tokigt sådär tihi, att stå barfota framför mjölkdisken så det isar till i fötterna.

barfota är också ett av mina finaste ord. sådetså!