livet är hårt mot de mjuka

jag har fladder i hela kroppen nu. jag kan inte fokusera. jag mår inte bra. och jag förstår inte varför. jag bara känner att sorg och ångest kommer krypande på mig och det känns så jobbigt. när jag försöker göra allt bra.


det finns inget mer att säga om det. och egentligen förstår jag inte varför jag skriver det här. men jag måste bara skriva det någonstans. eller säga det.



jag har beslutat mig för att återigen mer och mer försöka söka tillfykt i deras värld. fly bort från mitt eget liv just nu för att vara i deras. och nu har jag också börjat träda in i Bill och Sookies. det känns bra på nåt konstigt sätt. det har alltid varit så för mig. frågan är bara hur jag någonsin ska kunna acceptera min egen verklighet så som den är när fiktionens är SÅ mycket härligare.

"no amount of fire or freshness can challenge what a man can store up in his ghostly heart"
sanningarnas sanning

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0