Oceans och Hultsfred

Idag har mina tankar cirkulerat kring två stora teman. Ocean's 13 (och 11 & 12) och Hultsfred. Dagen började med att.. ehm att det var eftermiddag när jag vaknade. Men hursomhelst så var det nån gång på eftermiddagen som det slog mig att det är torsdag idag och att Hultsfred började. Jag visste att det skulle bli jobbigt som fan den här helgen, men jag hade ändå lyckats att inte tänka på det så mycket. Men idag har verkligen hjärtat vridit sig flera gånger. Det går liksom inte att sluta tänka på det. Och det känns bara så jävla overkligt att Hultsfred ÄR just nu och jag är inte där :( Jag har fasat för den här veckan i typ 4 år. Veckan Hultsfred är och jag inte är där. Jag älskar Hultsfred som jag aldrig förut har älskat en plats, eller ja.. ett "event" också, det är ju inte själva stan jag älskar of course, utan festivalen och allt vad den platsen bara betyder för mig. Jag älskar Hultsfred och det gör bokstavligen talat ont varje gång jag tänker på det.

Sen var jag på bio med Chrippa och såg Oceans 13. Och den var riktigt jävla sepebra. Blev riktigt.. överväldigad. Älskar Oceans 11, det är en riktigt bra film som faktiskt är ungefär lika bra varje gång man ser den. Men den här var.. tamejfan bättre. Medans jag satt där i biosalongen började jag fundera lite på varför jag tycker så mkt om Oceans-filmerna. Det är nåt.. samhällsomstörtande med det hela. Det är lite som moderna cowboy-filmer eller nåt. Jag vet inte.. Man liksom vänder på steken och det är helt och fullt ut tjuvarna som är hjältarna. Det är så självklart att man VILL att Ocean ska lyckas hela tiden, ALLA vill det. Hoppas jag. Jag står för det mesta på tjuvarnas sida, men i Oceans-filmerna känns det som alla gör det. Det är pamparna, de riktigt rika som förlorar och Danny Ocean och hans gäng vinner. underbart! :D Såg Oceans 12 nyss också för att.. ja se vad jag tyckte om den, det hade jag glömt. Den är också bra. Men inte i närheten av lika bra som 11 och 13.



"När jag lägger mig för att sova, precis innan jag slutit ögonen, då ser jag det igen... Klibbig sommar, vågorna som slår in mot stranden. Jag ser dem vi var. Det kommer aldrig tillbaka va..?"

"De är förrädiska. Minnen. Allt fult utelämnas. De säger att man ska tänka framåt. Tänk framåt. Jag tänker bakåt..."
David, Farväl Falkenberg  

image9

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0