tribals för guds skull?

en otroligt fascinerande sak med mode för mig är att min egen smak är skrämmande oförutsägbar, helt plötsligt kan jag bara känna liksom: omg vad detta är snyggt, om saker som jag kanske egentligen inte gillat innan. nu senaste chocken: Rodartes S/S-10 (10!??!?! helt sjukt) visning som var liksom.. helt galen och modellerna har TRIBALS. som ser ut som att de är ditritade med spritpenna typ. och det är inte snyggt. riktiga tribals är inte heller snyggt. men DETTA är snyggt. Jag vet inte om man bara tänker liksom: rodarte är så jävla bra och coola och awesome så att det liksom smittar av sig på vad de än gör. och det är ganska träffande att seras kollektion ser ut just såhär nu för jag känner att min smak börjar förändras väldans mycket. och även om jag fortfarande tycker gullegull-kjolar och klänningar och rosetter och snutteplutt är jättefint också börjar jag uppskatta mer "coola" grejer också, jeans, skinn, päls, tajt och höga höga klackar. jag börjar helt enkelt transformeras till en modebloggerska by heart HJÄLP ;) sen att jag inte kan klä mig som jag vill för att jag är tjock och ingen vill se en tjockis i såna kläder är bara ren och skär olycka. men det ska det bli ändring på. jag har satt upp ett inspirationskollage på insidan av garderobsdörren med det bästaste citatet: NO PAIN NO GAIN överst. (nästan allt som är värt nåt här i livet måste man kämpa för) ska bli spännande att se hur jag klär mig när jag gått ner i vikt. kanske blir världens skummaste mix mellan gullegull och C00L? haha herregud.

men nu var det ju RODARTE <3 jag pratade om. se själva:





kan jag inte bara få dennism som personlig coach?! om jag var kompis med honom skulle jag ju inte våga äta :D och om han hängde omkring honom skulle man ju bli grymt peppad.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0