fortunaaudentesiuvat

jag var iväg och kollade på Almodóvars nya film Los abrazos rotos- Brustna omfamningar i Kista tidigare. Och herregud vad bra den var! Det kändes så otroligt omvälvande att se den för den påminde mig verkligen om en tid när Almodóvar verkligen var min allra största förebild och hjälte och det här var om inte hans bästa, en av de absolut bästa filmerna. Penelope och Pedro är verkligen magi tillsammans och jag tycker att hon är så otroligt vacker i hans filmer.




jag vet inte om jag var extra känslosam idag men jag såg tre trailers till kommande svenska filmer som gjorde mig väldigt känslosam och jag var nära tårarna; Prinsessa av Teresa Fabik, Flickan från Acne film och så en film som jag hört lite halvt om och som jag inser nu att det ju är en av de absolut mest efterlängtade filmerna för min del: Man tänker sitt, samma manusförfattare och fotograf som Farväl Falkenberg som är en av de absolut bästa filmerna jag någonsin sett. Trailern är helt magisk och det blir inte sämre av att Jörgen och Silas (som vi tidigare sett i Farväl Falkenberg respektive singelmammor på svt) som är så fina och söta (mötte dem i hissen en gång på jobbet och fick nästan hjärtstopp)

Man tänker sitt har premiär på fredag och jag måste nog se den då!



OCH så kom trailern till nyfilmatiseringen av Fame och jag typ.. dog. har sett trailern på apple innan och blivit väldigt sugen, men på bioskärm var det bara heart-stopping, tror verkligen att den kommer vara bra!


gah. ibland är det som att jag glömmer bort det. och sen påminns jag. film är livet. nästan alla av mina absolut mest känslosamma ögonblick i livet har skett i en biosalong. och det gör mig kanske till en väldigt tragisk figur. men.. jag har alltid trivts i la-la land.