fortunaaudentesiuvat

känner att min blogg börjar bli mer och mer en filmblogg, iaf de senaste dagarna, men jag har haft tur och sett sådana filmer som man på något sätt vill dela med sig av till andra. Igår såg jag Factory Girl med Sienna Miller, som handlar om Edie Sedgwick. Egentligen var inte filmen särskilt bra och vissa element utav den var rent utav vedervärdiga, bland annat en otroligt onödig och extremt jätteexplicit sexscen mellan Sienna och Hayden Christensen (som spelar en icke namngiven folkrockmusiker, som efter mina efterforskningar verkar föreställa Bob Dylan). Sen kan jag känna att filmen inte hyser tillräckligt mkt respekt för att den handlar om saker och personer som verkligen har funnits (eller finns, tex Dylan), delar av händelseförloppet känns bara extremt uppdiktade och det bör nämnas att jag läste någonstans att Lou Reed totalt hade dissat manuset och sagt något i stil med att det var det vidrigaste skit han någonsin läst. Jag tycker Sienna passar bra i rollen som Edie, även om hon på ngt sätt blir en 2000-tals, lite mer tacky version av Edie så funkar hon, och Hayden funkar faktiskt också som musikern, han talar ganska roligt och det tar ett tag att komma in i det, men han gör bra ifrån sig. Guy Pearce som spelar Andy Warhol är också bra. Men allt som allt så är det ju hela spektaklet en fattig kopia av en tid, ett leverne, personer osv som var så spännande och vackra och enda anledningen till att jag ändå rekommenderar filmen är just för att personerna var så fantastiska att tom. en fattig kopia är sevärd. Men man bör kanske ta hela skildringen med en nypa salt, för vissa delar känns helt enkelt bara inte trovärdiga.

förresten.. om det är ngn som inte vet vem Edie var kan ni läsa här: http://en.wikipedia.org/wiki/Edie_Sedgwick



den riktiga Edie: