fortunaaudentesiuvat

nu blev jag rädd. jag ligger och kan inte sova pga mensvärk och annat otyg och så skulle jag rätta till en sladdosa, en sån gammal jävel, ojordad, som ligger på golvet i vilken både min datorladdare och mobilladdare sitter i. Och vad som händer är att jag typ vänder på den för den ligger på högkant pga av att macbookladdaren är tung och sitter direkt i, och så trycker jag till iphoneladdaren för att försäkra mig om att den satt i, så bara small det till och det kom ut en gnista och började lukta liksom.. bränd el.

nu kan jag ju verkligen inte sova. hela mitt rum kommer brinna upp.

jag är jätterädd för elektricitet, det är nog det närmsta jag kommer en fobi, jag menar jag är ju inte paniskt rädd inför att hålla på med el och jag kan ju byta lampa och propp och sånt men det är med en enormt obehag och jag nojar nog mer än nödvändigt om det, även om jag vill påpeka att elektricitet faktiskt KAN vara farligt om man inte hanterar det rätt så jag menar jag är ju inte helt ute och cyklar...

en sak som dock är väldigt fascinerande är om man en blixt slår ner i en kan man få sånt här efteråt:

jag läste om det någonstans men kommer inte ihåg vad det hette, men som synes ser det ut som ett träd på kroppen, men är antagligen något med att blodomloppet reagerar på elekticiteten etc. Fortfarande inte värt att få en blixt i sig dock även om man får en cool naturlig tatuering typ.. fy faaaaan vad det måste vara läskigt!

nejmen så atte... här kan jag ju sitta hela natten med obeskrivlig smärta i både rygg och själ och sörja att jag inte är slående vacker, livfull och gudabenådad som Adele är men... kanske ska sova istället.


"I cant walk in heels to save my life and Vogue gave me these"

förlåt men jag har inget annat att säga än att jag är förlorad, tappad, trasig och full.

jag får ingen ordning på ngt jag tänker och allt går i galen takt förbi mig och jag känner mig så himla tappad och ensam hela tiden. och i vissa tidpunkter som nu så struntar jag i om de som säger att de bryr sig om mig blir ledsna för att de inte räknas eller vad de känner. för jag känner mig ju fortfarande likadan och jag kan inte ägna min sista energi åt att underhålla deras livsglädje när jag inte ens kan hålla igång min egen.

nu följer HELT RANDOM bild ur min bildmapp, oavsett om den har ett skit med texten att göra sådeså.



HA! det gör jag. väntar på ett tåg. som kan göra det som jag inte kan.

har insett att jag under de senaste månaderna har satt i mig ganska mkt gammal mat, i stil med sylt som gick ut för ett halvår sen, tortellini som gick ut för 2 år sen osv. och jag bara inser att det jag alltid vetat verkligen stämmer; bäst före datum är ett skämt. man får till att göra som de gjorde förr i tin', lukta på maten, smaka litegranna så märker man nog om det är nåt som är fel. sådeså *snusförnuftig hemmafru från 50-talet*, nejmen ärligt; tänk på planeten, släng inte mat som inte bara går att äta utan smakar exakt likadant som den gjorde när den inte hade gått ut!

Nu är det inte bra. Nu känner jag mig inte pepp alls. Livet passerar mig som en seg gröt, jag är konstant trött och minsta ansats till att känna entusiasm och glädje inför något slås raskt ner. Jag vet liksom inte alls vad det är jag GÖR. vad som är meningen, vad som är drivet, vad som är målet. Så har det väl varit väldigt länge iofs. Jag kanske tom är född sådan, född ifrågasättande, född eternally dissatisfied. Som en sjukdom, en pest som kommer följa med mig resten av livet. är nog därför jag alltid tänker att det blir kort, livet alltså, tror inte någon med den här sjukdomen blir särskilt jättegammal. vem skulle orka?

suck. en lång utdragen suck.

På riktigt. Vad är det med det uttrycket? Det låter ju så in i bängen jävla korkat och tillgjort så det inte finns. UUUUUUUUUSCCCCCHHHHHHH vad jag hatar det uttrycket.

men ah.. så är det. alla har sina grejer, man följer olika saker, tycker om olika saker, hakar på olika saker. och precis som med allt annat så försöker jag verkligen innerligt att vara tolerant mot det mesta, och inse att man kan tycka olika. Men det finns vissa saker jag bara inte kan acceptera, inom alla områden och med olika allvarhetsgrad, men åsikter, saker folk gör, säger osv som jag bara inte fucking tål.

TEX DÅ:

1. användandet av "fint som snus", bara för att folk vill vara sådär härligt niotillfemiga och leva i sin fina lilla värld där allt är fint som snus. jag får psykbryt.

2. folk som inte förstår eller ens problematiserar mekaniken och känslorna bakom självmord utan nöjer sig med att konstatera att det är "själviskt" att begå självmord. (liksom att det ens heter självMORD är helt knäppt)

3. när människor tror att det bara finns en verklighet, ett sätt att uppfatta saker som är det rätta, och avviker man från det så har man fel typ..

4. Kissie. exakt allt med henne.

5. Dåligt skrivna böcker, som får en att undra hur fan någon någonsin ens kunnat tänka tanken att publicera skräpet, och då menar jag inte böcker som inte faller mig på läppen vad det gäller språklig stil eller handling utan böcker som helt enkelt har samma ton och högtravande dialog som noveller jag skrev när jag gick i femman. och ALLA dessa böcker är deckare, vilket bara kastar ytterligare vatten på det vattenaggregat som är mitt hat mot samtida, slarvigt skriva skitböcker som folk av outgrundlig anledning väljer att lägga pengar på så att idioter som inte har minsta lilla talang för författeri kan försörja sig på det när det finns massor med riktigt bra författare som inte kan det.

Och sen finns det såklart flera saker. men det där är vad jag kom på nu.

Ibland när jag är uttråkad, eller ja.. egentligen väldigt ofta så brukar jag kolla i min mapp med sparade bilder från internet, jag har alltid haft väldigt många sådana och även om min samling minskade avsevärt efter hela hårddiskskrashen så har jag nu samlat på mig en gedigen samling igen. Det är bilder som är fina, som inspirerar mig, gör mig glad, får mig att tänka eller... ja vad som helst. Och ibland har jag byggt hela inlägg kring en bild som jag slumpat fram när jag inte riktigt vet vad jag vill blogga om, bara att jag vill blogga om något.

Så nu tänkte jag göra så. Då och då. slumpa fram en bild och jag FÅR INTE byta, utan jag ska istället blogga den och berätta varför jag sparat den. Tänkte låta det bli en ny kategori; toss-up!!!!

Jag har alltid varit och kommer alltid att vara en självplågare. jag stalkar folk jag gillar på internet, så att jag gillar de ännu mer. för mycket och blir besatt. om jag har musik som påminner mig om särskilt jobbiga saker så lyssnar jag på den ändå fastän jag vet hur det kommer sluta. här kunde det ju vara på sin plats att skriva något om att jag skadar mig själv fysiskt på flertalet sätt också men det faller inte under samma kategori, det jag menar nu är saker som jag gör som jag vet enbart kommer skada mig och alltså helt saknar egentligt syfte, ens för stunden.

Senast i raden av dessa utplånande aktiviteter har blivit att kolla dagligen på tv4:s program fyra bröllop. och det är lika bra att jag erkänner nu och bara kommer ut med det: i vissa avseenden är jag fortfarande typ 5 år mentalt, en av mina absolut högsta drömmar och önskningar är nämligen att få gifta mig. med någon jag älskar såklart. på ett väldigt spännande och vackert sätt. och det finns så många saker jag skulle kunna klara mig utan, så många saker jag inte egentligen vill ha. men ett bröllop vill jag VERKLIGEN ha. och fråga mig inte varför. för inte fan vet jag. jag undrar också.


adam och barbara från Beetlejuice

vad för sorts retardness inom mig är det som gör att jag sitter vaken (fast typ övertrött så jag inte kommer kunna somna nu) framför datorn 3 timmar efter att jag gick och la mig och bara tänkte typ... ja inte vet jag vad jag tänkte.

jag bara undrar liksom...

om någon kom och erbjöd mig en chans till pengar för att kunna betala tillbaka alla mina skulder och kanske tja.. jag vet inte kanske göra nåt kul istället för att ha ett skittråkigt liv. då skulle jag göra nåt kriminellt. utan att tveka. och risken att åka fast skulle inte störa mig för jag tror det är värt det. vet inte om fängelse skulle vara så mkt värre än mitt liv.

så är det.

kul.

Jag somnade. Och sov i 8 timmar fast jag inte tänkte det. Igår gick jag och la mig klockan 11, sov till 17.30, var vaken i ett par timmar och sen var jag fortfarande trött så jag tänkte vila någon timme. Slutade med att jag sov 8 timmar och vaknade vid 3 lagom till Rock of love :P Det är skönt när man sover oväntat. Och jag tycker om att vakna en konstig tid och allt känns sådär lite... mystiskt.

Jag drömde om honom. Jag drömde massor med saker. Men jag hatar när jag drömmer om honom. För då vet jag. Hur det kommer bli. och jag orkar inte. inte en gång till. inte nu.

men det kanske ljusnar. om så är fallet så kan jag åka till London och då blir jag lycklig. I vart fall för några dagar.

SÅ SNÄLLA UNIVERSUM OCH ALLT SOM FINNS KAN INTE DETTA BARA GÅ VÄGEN?! PLS?!

sådär glassig kommer jag vara då. pråmise! och jag kommer få dricka öl och mysa med värsta finingarna, empan, sandra och elli. åhhhhh hoppas <3

nu är klockan kvart i sju och jag borde sova men jag är så himla mkt uppe i varv och så orolig att inte resan ska gå i lås. för då kommer jag.. bli jätteledsen. märkte jag idag när det kändes helt kört i några timmar. kunde inte sluta gråta, allt kändes bara så himla värdelöst. för det gör det nu. jag känner mig tappad, borta och nere. och i london hittar jag alltid mig själv. så jag.. måste dit.

pözz

Det här är jag bara jag TÄNKER på möjligheten att få åka till London nästa vecka:



och det här kommer vara jag om jag inte kan åka:



så... kinda hopin I can go........... O_o

Skulle det inte vara helt otroligt att ha ett hemligt rum? Som ingen visste om. Ingen skulle veta att det fanns där, men när man visste vart det låg och hur man tog sig in skulle det där finnas ett lagom stort rum, med ett skrivbord, en stol, kanske en skön soffa, massor med böcker och bilder. En egen värld, där ingen annan visste hur någonting var, där ingen annan någonsin hade varit. Det ska jag ha. nån gång.

ibland tänker jag att jag kanske kan skriva exakt allt jag tänker här. för det är ändå ingen jag känner som läser den här bloggen längre. vad jag vet. vet inte ens vem det är som läser. det är inte många. men några är det. men jag vet inte vilka....


vem är du?

man ska aldrig underskatta värdet av att ha en utsikt. en utsikt behöver inte vara berg eller hav eller nåt sånt. men... att ha något att kolla på när man skriver och är. något annat än ett diskberg. den kreativa miljön är av största värde. jag vill ha en utsikt. som den ovan. nånting i den stilen.

VAD BETYDER DET ENS?!??!?!?!?!?!??!?! är så jävla dumt uttryck så det inte finns.

och ja innan någon informerar mig om vad denna allegori betyder; jag vet vad som menas med det men jag tycker fortfarande att det är helt idiotiskt.

konstiga saker jag drömt inatt:

För 34e gången har jag drömt att jag går i gymnasiet men inser att jag skolkar för mycket och kommer få gå om ett år (inte för att det funkar så irl, men tell my dreams that) och i alla tidigare drömmar har jag fått panik vid tanken men ICKE denna gång för jag insåg att gå om ett år är egentligen ganska soft för det ger mig mer tid att starta en GLEE-klubb på min skola ;) lol. Och jag drömde om en låt som inte finns. men som var fantastisk. och som jag och min gamla barndomsbästis Jenni skulle framföra på nåt event men vi övade jättedåligt och hann inte göra klart men sen kom det två musikaliska latino-killar och hjälpte oss så vi sjöng den fyrstämmigt istället och det blev grymt även om det var i sista minuten. Och jag drömde att jag träffade Sookie Stackhouse och Bella Swan, på nåt mysko sätt var jag med i en film med dem och jag var jättenördig men de tyckte jag var cool också och sen helt plötsligt så VAR jag Sookie ett kort tag och det var epic.

Ibland tänker jag att.. kunde inte bara LITE mer såna där random drömsaker hända irl?!