A Dream Deferred- Langston Hughes
What happens to a dream deferred?
Does it dry up
like a raisin in the sun?
Or fester like a sore–
And then run?
Does it stink like rotten meat?
Or crust and sugar over–
like a syrupy sweet?
Maybe it just sags
like a heavy load.
Or does it explode?
OM: kändisar som "fattar pennan", digitalt skrivande och digitalt läsande
Som jag sa… för mig är de essentiella, och det finns få saker som gör mig så illamående som de där äckliga läsplattorna, vad fan är det för fel på en vanlig bok?! Böcker luktar gott, de har historia, någon annan har hållit i dem, de är vackra eller fula, men de betyder något, de ÄR något de har en substans och mening. Folk pratar om att böcker är så tunga ju och på det här sättet kan de ta med sig massor med böcker på semestern utan att släpa, och det finns obegränsad tillgång och dittan och dattan. Men exakt vem är det de försöker lura? Jag vet, och de vet att de på sin höjd kommer läsa en bok på sin semester och då väger ju boken bara snäppet mer än den där löjliga jävla läsplattan, så exakt vad är meningen? Meningen med böcker är kanske inte att det ska finnas obegränsad tillgång, eller att man ska försöka plöja igenom vissa för sakens skull, kanske är det en bra sak att med omsorg välja vilka man vill ta med sig på semestern, vilken man vill läsa just nu, kanske är det en bra sak att hålla boken i sin hand, känna tyngden, känna strukturen, lukten, känna allt en bok bär med sig. Nog fan är det så.
Ska starta en protestgrupp på facebook. Mot läsplattor.
Nä. Såklart jag inte ska.
Det protesterar jag emot.
Men jag blir faktiskt ledsen, på riktigt. Och jag undrar varför vi gör såhär, varför vi uppfinner saker vi inte behöver, varför vi tror att vi är på en väg som bara leder framåt vad vi än gör.
För det tror jag verkligen inte.
Och om något är ett steg bakåt, mot en mindre intelligent och mindre känslosam och mindre vacker mänsklighet så är det läsplattan.
jag tar allting personligt.
Oförsonligt personligt
Jag tar allting personligt
Telias nya logotyp liturgins lila
sorgfärgen vård skola omsorg.
Alla dessa mina minsta ensamkommande;
handläggarens ?Vi kan inte tycka någonting om det.
Det är en politisk fråga.?
Som om inte det politiska vore frågan,
som om frågan inte vore personlig.
Fattig?
Jamen då har du gjort det valet.
Hemlös?
Underlåtit kryssa i alternativet hem.
Ändå ? jag älskar dig mitt lilla språkområde
jag kan ju kosta på mig det.
Ingen passerar Stureplan utan valuta
vapen och giltigt färdbevis.
Bodil Malmsten
"It was love at first sight, at last sight, at ever and ever sight."
and I tried to be a girl who likes to be used, I'm to good for that
only god knows why,
and I bet you that he cracked a smile,
and I'm clearing all the stuff out of my room,
trying desperately to figure out what it is that makes me blue,
and I wrote an epic letter to you,
but it's 22 pages front and back and it's too good to be used
and I tried to be a girl who likes to be used
I'm too good for that.
There's a mind under this hat,
and I called them all and told them i've got to move.
-Laura Marling, Goodbye England (covered in snow)
where the wind rages through your hair...
And the shape that your body makes
That your body makes
And the mountains said I could find you here
They whisper the snow and the leaves in my ear
I traced my finger along your trails
Your body was the map
I was lost in there
Floating over your rocky spine
The glaciers made you and now you're mine
I was moving across your frozen veneer
The sky was dark
But you were clear
Could you feel my footsteps?
And would you shatter, would you shatter?
Would you?
Your soft fingers between my claws
Like purity against resolve
I could tell then there that we were formed from the clay
And came from the rocks for earth to display
They told me to be careful up there
Where the wind rages through your hair
kanske var det så
höll armen runt mig
och lovade att aldrig lämna mig ensam
viskade saker i mitt öra
vaggade mig till sömns
höll ett fast grepp i min axel
nära min strupe
så att jag aldrig skulle våga säga till någon
så att jag aldrig skulle kunna bryta mig loss
aldrig bli fri
kanske var det så.
he cut out my tongue
hera, I can not stay
he cut out my tongue
there is nothing to save
love me, oh lord
he threw me away
he laughed at my sins
in his arms I must stay
he wrote
I'm broke
please send for me
but I'm broken too
and spoken for
do not tempt me
her skin is white
and I'm light as the sun
so holy light shines on the things you have done
so I asked him how he became this man
how did he learn to hold fruit in his hands?
and where is the lamb that gave your name?
he had to leave, though I begged him to stay
left me alone when I needed the light
fell to my knees, and I wept for my life
if he had stayed of stayed, you might understand
if he had of stayed, you would never taken my hand
he wrote of love
please send for me
but I'm broken too and spoken for
do not tempt me
and where is the lamb that gave you your name?
he had to leave, though I begged him to stay
begged him to stay in my cold wooden grip
begged him to stay by the light of this ship
me fighting him, fighting light, fighting dawn
and the waves came and stole him
and took him to war
he wrote
I'm broke, please send for me
but I'm broken too
and spoken for
do not tempt me
forgive me
hera I cannot stay
cut out my tongue
there is nothing to say
love me, oh lord
he threw me away
he laughed at my sins
in his arms I must stay
we write
that's all right
I miss his smell
we speak when spoken to
and that suits us well
that suits us well
the weary kind- Ryan Bingham
You rolled them seven’s with nothing to lose
And this ain’t no place for the weary kind
You called all your shots
Shooting 8 ball at the corner truck stop
Somehow this don’t feel like home anymore
And this ain’t no place for the weary kind
And this ain’t no place to lose your mind
And this ain’t no place to fall behind
Pick up your crazy heart and give it one more try
Your body aches…
Playing your guitar and sweating out the hate
The days and the nights all feel the same
Whiskey has been a thorn in your side
and it doesn’t forget
the highway that calls for your heart inside
And this ain’t no place for the weary kind
And this ain’t no place to lose your mind
And this ain’t no place to fall behind
Pick up your crazy heart and give it one more try
Your lover's won't kiss…
It’s too damn far from your fingertips
You are the man that ruined her world
Your heart’s on the loose
You rolled them seven’s with nothing to lose
And this ain’t no place for the weary kind
but there are dreams that cannot be
I dreamed a dream in time gone by
When hope was high
And life worth living
I dreamed that love would never die
I dreamed that God would be forgiving
Then I was young and unafraid
And dreams were made and used and wasted
There was no ransom to be paid
No song unsung, no wine untasted
But the tigers come at night
With their voices soft as thunder
As they tear your hope apart
And they turn your dream to shame
LÅT DEN RÄTTE KOMMA IN
Let the right one in
Let the old dreams die
Let the wrong ones go
They cannot do
What you want them to do
Oh I need you to know today I'll wait for you always
Something is said, it sits in my head
It's been there too long, it's killing me slow
It's rolling around, it's pushing me down
It's keeping the good part of me closed
Can't you see that when I find you, I'll find me
Oh I need you to know today I'll wait for you always
Oh I need you to know today I'll wait for you always
My only weakness, is knowing your secrets
and holding them close, and hold them tight
I know the way to silently make you
smile with my eyes, when you're trying to fight
Can't you see that when I find you, I'll find me
Oh I need you to know today I'll wait for you always
Oh I need you to know today I'll wait for you always
Cause when I find you, I'll find me
Can't you see that when I find you I'll find me
Oh I need you to know today I'll wait for you always
Oh I need you to know today I'll wait for you always
Oh I need you to know today I'll wait for you always
When I find you...
When I find you...
...I'll find me
!
I'm a word that no one ever wants to say...
[Recording:]
And we sing this morning that wonderful and grand old message.
I don't know about you but I never get tired of it
Number 99: Just As I Am.
I'm a mountain that has been moved
I'm a river that is all dried up
I'm an ocean nothing floats on
I'm a sky that nothing wants to fly in
I'm a sun that doesn't burn hot
I'm a moon that never shows its face
I'm a mouth that doesn't smile
I'm a word that no one ever wants to say...
[Child speaking:]
I don't wanna be,
He wasn't finding anybody when he was on the shelf
I saw him in my dream
I'm a mountain that has been moved
I'm a fugitive that has no legs to run
I'm a preacher with no pulpit
Spewing a sermon that goes on and on...
Well if we take all these things and we bury them fast
And we'll pray that they turn into seeds, to roots and then grass
It'd be all right, it's all right, it'd be easier that way
Or if the sky opened up and started pouring rain
Like he knew it was time to start things over again
It'd be all right, it's all right, it'd be easier that way
Well if we take all these things and we bury them fast
And we'll pray that they turn into seeds, to roots and then grass
It'd be all right, it's all right, it'd be easier that way
Or if the sky opened up and started pouring rain
Like he knew it was time to start things over again
It'd be all right, it's all right, it'd be easier that way
stars I defy you
here, here will I remain
i'm never gonna run right
”För ni skulle se trädgårdarna i Milano”, sade hon högt.
Men till vem?
Ingen. Hennes ord dog bort. Som en raket dör. Dess gnistor bränner sig fram genom natten men besegras av den så att mörker faller, lägrar sig över husens och tornens konturer; töckniga bergssluttningar suddas ut och löses upp. Men fast de är borta är natten fylld av dem, berövade all färg, fönsterlösa, har de fått ökad tyngd, de avger det som det ohöljda dagsljuset inte kan förmedla – ängslan och oron hos allt som ligger där i mörkret, som söker tröst i mörkret, längtar efter den lättnad som gryningen bringar när den tvättar väggarna vita och grå, speglar sig i alla fönsterrutor, lyfter dimmorna från fälten och visar de fridfullt betande korna: allt ligger på nytt utbrett, existerar igen. Jag är ensam; jag är ensam! ropade hon, vid fontänen i Regent’s Park (och stirrade på indiern och hans kors) liksom kanske vid midnatt, när alla gränser suddas ut, landet återtar sin gamla gestalt, som romarna såg det, töckenhöljt, när de steg i land, och bergen hade inte namn och floder slingrade sig fram, vart visste de inte – sådant var hennes mörker.
- Virgina Woolf, Mrs. Dalloway
serenade in the forest
The taste of blueberries in my mouth
Suddenly I think about how I love the smell of men’s perfume,
they all smell alike to me
The moist moss is soft
like natures own bed
my fingers are blue and red from all the blueberries I picked
I want to lie down on the soft ground
And be buried under leaves and grass
and then found in a 100 years
by you
förutom att jag inte kan säga goodbye. eller turn my back.
Goodbye, my almost lover
Goodbye, my hopeless dream
I'm trying not to think about you
Can't you just let me be?
So long, my luckless romance
My back is turned on you
Should've known you'd bring me heartache
Almost lovers always do
I cannot go to the ocean
I cannot drive the streets at night
I cannot wake up in the morning
Without you on my mind
So you're gone and I'm haunted
And I bet you are just fine
Did I make it that easy
To walk right in and out of my life?
- almost lover, A fine frenzy
something in me seems to be raptured irrevocably
it's a sick world out there
1. en miljard människor kan inte äta sig mätta i dagens läge. var sjätte person på jorden kan alltså inte få tillräckligt mycket mat utan svälter mer eller mindre.
2. I den tvivelaktiga "tidningen" Chic hade någon smart och fiffig pajsare skrivit en lista med tips på saker man kunde göra för att förbättra läget för miljön och ett av tipsen var att man skulle sluta googla saker och istället kolla upp det i ett uppslagsverk, eftersom en googling enligt ngn forskare gjorde av med lika mkt energi som att koka upp en kopp te (eller nåt sånt).
Det här är ju på nåt sätt två sidor av samma mynt och jag tänker inte insinuera att jag själv gör något varken för miljön eller fattigdomen, mest av den anledningen att jag inte riktigt vet vad jag konkret kunde göra som faktiskt hjälper folk. men det som irriterar livet ur mig är den här dubbelmoralen som nästan hela västvärlden springer omkring och fjantar omkring med och att det gör mig upprörd att det finns massor med människor som inte verkar se sambandet mellan att vi lever i överflöd och att andra svälter. Och dessa människor verkar tro att om de kollar upp saker i en ordbok (eller valfritt annat korkat skittips) så är de officiellt off the hook och behöver inte längre ge upp något av sin materiella standard för att små barn ska slippa ha uppsvällda magar och flugor som flyger omkring i deras ansikten.
idioter
"åh tack fett bra att du inte googlar grejer egoistiska feta västerlänning, det får mig att känna mig mättare, iaf i själen"
