fortunaaudentesiuvat

jag avslutar en bok, ingen särskild bok men en bok, och någonting inom mig går liksom sönder av den boken. och jag kan inte förstå varför, det finns ingen uppenbar lösning eller koppling. det är bara något fel. och igen finner jag mig med en stark smärta i bröstet, ett illamående som pumpar sig uppåt. och jag kan inte skilja på om det är i själen eller kroppen. kanske är jag sjuk, kanske har jag ångest. jag kan inte veta längre, jag känner inte mig själv, jag snuddar igen vid tanken, tanken som jag mestadels skickligt lyckas skjuta bort (men hur gör jag?!), tanken som säger att det där och det här och dessa och dem, allt är på låtsas och att jag är farligt nära att ramla överbord. Och känslan av att det vore skönt. Även om vattnet är iskallt och jag kommer försvinna och aldrig återses igen.